Sitter i bilen och hör hur regnet smattrar. I baksätet sover de två små. Linnéa utmattad efter en röjig förmiddag på förskolan, Bosse uttråkad måhända av allt bilåkande. Funderar på hur hurtig jag ska vara. Ta på regnkläderna och ge mig ut och riva upp de förlorade tomatplantorna? Nä, jag sparar det till en annan dag. Barnen kommer säkert ändå vakna lagom tills jag är ombytt. Jag sitter här istället. 

Jag hann faktiskt med att byta nät mot fiberduk på en av odlingslådorna i förmiddags. Låter kanske inte som en jätteprestation, men jag kan lova er att det är mer tidskrävande än man tror. Att själv spänna en fiberduk över bågar och samtidigt skruva fast den är.. ja, vad ska jag säga? Tålamodsprövande. Men nu sitter den där, över morötter, rödbetor och sallad. Och förhoppningsvis ger den mig en möjlighet att ytterligare förlänga säsongen av sallad. 

Nu smattrar regnet inte längre. Det öser. Och barnen börjar vakna. 

Skulle burit ut mellisen i bilen medan jag hade chansen.