Åhh, våren närmar sig och det kliar i fingrarna. Vill börja så, gräva i jorden och bara vara i min trädgård. Samtidigt känner jag växande ångest inför jättehögen med fröer som ockuperar min köksbänk. När ska tid och ork infinna sig? Även om jag med bestämdhet sagt att odlandet aldrig får bli något tvång, inget jobbigt som måste utföras, så blir det lätt en viss stress kring det hela just såhär på vårkanten. Men jag biter ihop och blundar för tidspressen i den mån det går. Jag vet ju hur roligt det blir när allt väl är igång. Och för att stilla den värsta längtan skördade jag idag några jordärtskockor. Och passade på att täcka ena lådan med duk. Utifall att planterings-andan skulle falla på om någon vecka eller så.