Inget är som väntans tider, sägs det. Jag tror det är få andra tillfällen man kan gå och känns sig SÅ redo och ändå så totalt oförberedd som när man väntar på att värkarna ska sätta igång. Med Linnéa var det igång vid det här laget, vi åkte in runt 14-tiden dag 40+6 och hon kom ut kl 21.57. Den här krabaten kommer INTE vara ute om 9 timmar, det är jag säker på. Varken bebis eller de delar av min kropp som är inblandade visar något som helst intresse av att börja arbeta. Man får ta det med ro. Jag har ju varit lite som i den där reklamen: "stian ska skuras å locket läggas på brunnen.." och skyndat för att "boa färdigt" till utsatt datum. Så de senaste dagarna har liksom blivit bonusdagar som jag plötsligt inte vet vad jag ska göra med. Ska jag göra en sats must till? Ska jag försöka mig ut i skogen och leta svamp? Lägga mer löv i odlingslådorna? Utan Linnéa hemma hade det varit enkelt. Ligger grymt efter i Netflix-utbudet och detsamma med böcker. Men nu krävs aktiviteter vi bägge kan vara med på och det är svårare. Det blir en del Pippi Långstrump-avsnitt ska sägas och vi har hunnit två vändor till biblioteket och utforskat deras utbud av barnböcker (vilket är enormt. Hur kan jag ha glömt vilken skattkista biblioteket är att hämta ur?) Och så bakning förstås. Nedan ses förra veckans mästerverk, chokladbollar samt chokladormar.