Idag fick vi fly hals över huvud från vår skogspromenad. Orsaken till skenandet var de otäcka älglössen som anföll oss i stora svärmar när vi inte kommit mer än knappt 200 meter ner på stigen från vårt hus. Folk har helt fel när de tror att det läskigaste man kan stöta på i skogen är varg eller gris. Nä fy sjutton för älgalusen som man kan känna krypa runt i hårbottnen flera timmar efter att man kommit hem. Ryyyyys...

Då är de små krabaterna jag fann i min kärleksört desto mer sympatiska. Till och med namnet är lite smågulligt. Humlor. Lite saktmodiga, sköter sig själva, humlar på. Och tydligen går det inte så fasligt bra för dem numera så jag är glad att de verkar trivas hos oss.