I väntan på granen

Jag älskar eneris. Av flera anledningar. 
1. Det luktar fantastiskt gott.
2. Det gör sig lika fint i vas/kruka som utomhus i en hage. Och det gör namnet rättvisa. Eneris är RISIGT, står åt alla håll och går inte att tämja. Granris är så mjäkigt i jämförelse, fast fint det också. På sitt sätt. 
3. Det är så hejdundrans sticksigt att barn och katt låter bli det. (Huruvida halmdekorationerna får vara ifred eller ej, återstår att se.) 
4. Man får ta in och pynta det mycket tidigare än granen. 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

torpetibergakra.blogg.se

En liten inblick i vår lantliga vardag bland fjäderfän, odlingar och annat spektakel. Här försöker jag hålla det kravlöst och förlitar mig till stor del på sunt förnuft och förmågan att lära av mina misstag. Oavsett om det gäller odlingarna, djuren eller barnen. Vi bor i det lilla torpet i Bergåkra; jag, min sambo, våra två små ungar och alla djuren. Jag jobbar vanligtvis som djursjukskötare, men är just nu föräldraledig.

RSS 2.0