Den blev jättebra, min mozzarella. Lite för hård i konsistens kanske, men det beror nog på att jag fick värma om den ett par gånger och inte fick den riktigt knådvänlig. I vilket fall spelade det rolla denna gång då vi rev den i bitar och hade på pizzan. Den gång man ska ha den till exempelvis en tomatsallad får man kanske vara mer noggrann. Ett tillägg är kanske på sin plats förresten. Jag är medveten om att ÄKTA mozzarella görs på buffelmjölk, men jag är ingen finsmakare av rang och brukar således inte anstränga mig särskilt för att nosa rätt på denna, säkert mycket dyrare, variant. De (italienska?) bufflarna har det kanske superbra och lever det goda livet utan onödig antibiotika och annat strunt, men detta har jag (ännu) inte undersökt närmare och därför känns valet av svensk, härproducerad komjölk som det bästa alternativet för oss. Så är det med det.